en bild
Kategorier för sidan Hälsovård
Taggar för sidan laktosintolerans

Laktosintolerans - nedsatt förmåga att ta upp mjölksocker

Den som är laktosintolerant får ofta problem med magen efter att ha ätit mat som innehåller laktos, som bland annat finns i mjölkprodukter.

  • Text Amanda Hjelm
  • Foto Praktikertjänst

Laktosintolerans är inte farligt men symtomen kan vara jobbiga. Dessa brukar dock försvinna du om drar ner på mat som innehåller laktos.
– En uppfattning som inte alltid stämmer är att den som är laktosintolerant inte kan äta några former av mjölkprodukter alls. Oftast behöver du inte utesluta laktos helt och hållet utan det räcker att dra ner på mängden, säger Perjohan Lindfors mag- och tarmexpert och specialist i gastroenterologi.
En del blir mer laktosintoleranta med åren men det påverkar sällan vardagslivet då det ofta hjälper att exempelvis välja en laktosreducerad mjölk istället för vanlig mjölk. 

Vad händer i kroppen?

Den som är laktosintolerant har en nedsatt förmåga att ta upp laktos, vilket även kallas mjölksocker, i maten.
– För att kroppen ska kunna bryta ner laktos till mjölksocker så att det kan tas upp av tunntarmen behövs enzymet laktas. En person som är laktosintolerant har en tarmslemhinna med låga nivåer av enzymet, det gör att mjölksockret hamnar i tjocktarmen där bakterier börjar bryta ner det. Något som ger smärtor, diarréer och gasbildning, berättar Perjohan Lindfors.

Symtom på laktosintolerans

Hur mycket du känner av din laktosintolerans varierar från person till person och beror på varje individs förmåga att bryta ner laktos.  Besvären som du kan uppleva om du är laktosintolerant kan komma direkt eller efter några timmar efter det att du har ätit.

Gaser i magen, magknip och svullen mage uppkommer av att mjölksocker hamnar i tjocktarmen, detta kan ge gaser som gör ont och kan få magen att kännas spänd.

Diarréer är vanligt då mjölksockret som inte brutits ner ordentligt i tunntarmen fört med sig vatten till tjocktarmen, detta gör att personen får diarréer.

Tre olika former av laktosintolerans 

Primär laktosintolerans är den vanligaste formen av laktosintolerans och beror på att kroppen bildar mindre laktas när en person vuxit ifrån småbarnsålder. En persons förmåga att bilda enzymet varierar från person till person och det är en ärftlig egenskap. Förmågan att bryta ner laktas börjar minska vid tonåren och kan fortsätta livet ut. Det är därför ovanligt att små barn är laktosintoleranta och personer som tror att de och deras barn är laktosintoleranta får, efter utredning, ofta svaret att besvären beror på andra orsaker.

Tillfällig laktosintolerans får du om tunntarmens slemhinna skadas på grund av någon annan tarmsjukdom. Detta gör att du kan bli tillfälligt laktosintolerant. När tarmsjukdomen har behandlats och läkt brukar personen kunna förtära laktos som vanligt igen. En skadad slemhinna får en förändrad förmåga att producera laktas. Exempelvis kan vissa personer som är glutenallergiker utveckla en tillfällig intolerans mot laktos. Det är därför viktigt att undersöka om glutenallergi kan vara en bidragande faktor till besvären som upplevs vid en förmodad laktosintolerans. Här kan du läsa mer om glutenallergi: (länk till artikel om glutenallergi)

Medfödd laktosintolerans är ytterst ovanligt och beror på att barnets kropp från inte kan utveckla laktas. En medfödd laktosintolerans är en ärftlig sjukdom som snabbt kan upptäckas. Barnet får vattentunna diarréer efter amning eller vanlig modersmjölksersättning. Tillståndet kan snabbt bli allvarligt på grund av uttorkning och viktnedgång. Därför är det viktigt att ge barnet laktosfri modersmjölksersättning och barnet måste resten av livet äta en väldigt laktosreducerad kost. 

Minska mängden laktos för att slippa besvären

Det är ovanligt att en laktosintolerant person behöver sluta helt med livsmedel som innehåller laktos. Vanligtvis räcker det med att dra ner på mängden laktos. Ibland behöver en person som slutar med mjölkprodukter extra tillskott av kalcium som kroppen annars får vid förtäring av mjölk. Detta är dock vanligast hos personer som är mjölkproteinallergiker. Det kan du läsa om här (länk till artikel om mjölkproteinallergi)

 Sluta äta laktos
Det är vanligt att laktosintoleranta kan äta produkter med låg laktoshalt utan att få några besvär. Hur mycket laktos som kroppen klarar av är varierande från person till person och det bästa är att testa sig fram.

Lagrad hårdost, smör, yoghurt, fil och crème fraiche är exempel på livsmedel som flera laktosintoleranta magar klarar då de innehåller hälften så mycket laktos som mjölk gör.

Det finns idag flera låglaktosprodukter på marknaden och de flesta går att köpa i vanliga livsmedelsbutiker. Laktosintoleranta kan även testa att byta till havremjölk och sojamjölk där de annars skulle ha använt sig av vanlig mjölk.

För väldigt känsliga laktosintoleranta personer är det viktigt att läsa innehållsförteckningen på läkemedel då en del kan innehålla laktos som använts som ett utfyllnadsmedel.

Receptfria laktastabletter
Det är bra att läsa på om vilka livsmedel som innehåller laktos då det inte alltid är lätt att avgöra. Restauranger och caféer blir hela tiden bättre på att kunna informera dig vad maten innehåller men det är alltid bättre att ha full koll själv. Utlandsresan är ett annat tillfälle när dina laktoskunskaper kan sättas på prov. För säkerhetensskull kan det vara bra att ha med sig laktas i form av droppar eller tabletter. Dessa kan köpas receptfritt på apoteket.

 Tillskott av kalcium och vitamin D
Vår viktigaste beståndsdel i vårt skelett är kalcium, något som du får i sig när du dricker mjölk och andra livsmedel som innehåller laktos. Kalcium och vitamin D finns naturligt i mjölk och det är därför bra om du som laktosintolerant försöker äta hårdost och låglaktosprodukter för att inte få brist på detta. Detta är speciellt viktigt för barn och ungdomar då kalcium och vitamin D behövs för att skelettet ska växa och utvecklas normalt. Hos vuxna så kan brist på kalcium leda till benskörhet.

Du som är gravid eller ammar kan behöva extra kalciumtillskott om du är laktosintolerant.

Om du har funderingar eller tror att du behöver tillskott av kalcium och/eller vitamnin D ska du diskutera detta med en dietist, läkare eller barnmorska först. 

Besök läkare för diagnos
Om du misstänker att du är laktosintolerant ska du kontakta din närmaste vårdcentral.

Du kommer få börja med att utesluta laktos ur din kost under fyra veckor. Om problemen kommer tillbaka när du börjar med mjölkprodukter igen så är chansen stor att du är laktosintolerant eller mjölkproteinallergiker. Om du fortsätter med kost som innehåller lite laktos men normala mängder mjölkprotein (som exempelvis hårdost, fil, yoghurt och låglaktosprodukter) är du troligtvis laktosintolerant men inte mjölkproteinallergiker.

Om det visar sig att dessa uteslutningsmetoder inte kan ge något tydligt svar så kan du behöva genomgå ett test som heter laktosbelastning eller laktostoleranstest på ett sjukhus eller vårdcentral. Inför ett test som detta bör du inte dricka eller äta något annat än vatten på 10 timmar. När du väl kommer till sjukhuset får du dricka en laktoshaltig lösning och får sedan lämna blodprov eller utandningstest. 

På livsmedelsverkets hemsida finns en tabell (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/mjolk-och-laktos/) över hur mycket laktos olika livsmedel vanligtvis innehåller. Detta kan vara bra att använda som hjälpmedel i vardagen för laktosintoleranta.