en bild

Fråga experterna

Det är många som har frågor om hälsa. Här hittar du alla frågor som våra experter har besvarat och hittar du inte svaret på just din fråga kan du skicka in en egen via formuläret längre ned.

Hur går en undersökning till?

Det är inte så länge sedan man gick till tandläkaren bara när man fick tandvärk. Idag handlar en stor del av tandvården om förebyggande åtgärder, vilket har gjort våra munnar friskare.

Undersökning av vuxna

Munnen kan givetvis reagera direkt på en skada, men de flesta sjukdomar kommer smygande. Symptom, till exempel smärta, kommer ofta först i slutskedet och då är det svårare och oftast dyrare att behandla skadan. Möjligheten för att få ha friska tänder livet ut ökar väsentligt om du regelbundet går till tandläkaren eller tandhygienisten. Hur ofta regelbundet är varierar dock från person till person. Vanligtvis räcker det med ett besök per år, men ibland kan det krävas fler.

Friska tänder, frisk kropp

Munnen är en del av kroppen. Utan hela tänder kan man inte säga att man är helt frisk. Bakterier från trasiga tänder kan orsaka bekymmer också i andra delar av kroppen, och ses numera som möjliga riskfaktorer till exempel vid hjärt- och kärlsjukdomar. De flesta sjukdomar sätter ner kroppens motståndskraft mot mikroorganismer, också mot munbakterierna. Är man sjuk är det därför extra viktigt att hålla en god munhygien.

Hur går en undersökning till?

En undersökning innehåller flera moment. Det är vanligt att du först får fylla i en hälsodeklaration. Denna information är viktig. Bland annat får tandläkaren reda på om du använder något läkemedel. Vissa mediciner orsakar nämligen muntorrhet som kan innebära hög kariesrisk. Andra, till exempel blodförtunnande, kan innebära att du blöder längre efter ett ingrepp. Övrig information som är önskvärd är eventuell överkänslighet och sjukdomar. Olika typer av allergier kan påverka val av terapi. Och sjukdomar, som till exempel diabetes, kan försämra läkning. Samma inverkan kan även stress och nikotinbruk ha. Tidigare behandlingar och upplevelser är också värdefull information.

Tandkött och ben undersöks

Tandläkaren tittar noga på tandkött och ben runt tänderna för att kunna upptäcka eventuella tecken på tandlossning. Det är nämligen en vanlig sjukdom som ofta är mycket långsam och relativt symptomfri i början. Tandläkaren kan dock tidigt se tecken på sjukdom så att den i god tid kan förebyggas och behandlas.

Mätning av tandköttsfickor

En noggrann undersökning är grunden till all förebyggande vård. Därför mäter och journalför tandläkaren alltid fickorna runt tänderna. Tandköttet och slemhinnorna i munnen är också viktigt att undersöka.

Röntgen

Röntgen hjälper tandläkaren att se mer. Röntgenbilderna kan bland annat avslöja karies, tandsten, tandlossning, infektioner, sjukliga förändringar, felställda tänder som annars inte upptäckts i tid.

Muskler och käkleder kontrolleras

Muskler och käkleder kontrolleras också, speciellt om patienten har en tendens att gnissla eller pressa tänder - något som är mycket vanligt.

Cancerrisk?

Att munnen drabbas av cancer är mycket ovanligt, men tandläkaren tittar alltid efter eventuella tecken även här.

Ditt allmäntillstånd syns i munnen

Slemhinnorna i munnen speglar ofta allmäntillståndet i hela kroppen. Ibland remitteras patienten till en husläkare eller specialist om tandläkaren upptäcker något misstänkt.

Undersökning av barn

Innan barnet fyller två bör en tandläkare ha tittat till munnen och gett dig som förälder råd och tips på hur tänderna ska skötas på bästa sätt. I Sverige är tandvården avgiftsfri för barn och ungdomar, upp till det år man fyller 19. Akutbehandling och tandreglering är också avgiftsfri. Du har alltid möjlighet att välja mellan privat tandvård och Folktandvården. Rutinundersökning bör ske minst varje år, från och med det år barnet fyller tre. 

Laga hål

Risken för karies är större på nya permanenta tänder. Om barnet klarar sig utan hål tills någon gång i 20-årsåldern är risken sedan vanligtvis lägre. De första hålen på de permanenta tänderna bildas oftast på tuggytan. Tandläkaren kan försegla misstänkta djupa fåror (fissurer) i tandytan med en tunn vit fyllning. Det vanligaste fyllningsmaterialet är komposit. Amalgam används aldrig på barn.

Tandvårdsrädsla

Vissa barn upplever tandläkarbesöket som obehagligt och skrämmande. Meningen med de tidiga besöken, i treårsåldern, är kanske främst att vänja barnet vid miljön, så att den ska upplevas som någonting positivt.

I en lugn miljö

Eventuell behandling ska givetvis vara smärtfri och ske i en lugn och avkopplad atmosfär. I komplicerade fall kan barnet remitteras till en specialist på barntandvård – en så kallad pedodontist - eller om barnet behöver tandreglering till en ortodontist.

Hittade du inte svar på din fråga?